Linköpingsbo

Jag kom till Linköping igår vid kvart i nio på kvällen och pojken stod där på perrongen och log när jag klev av. I handen hade han en röd lapp där det stod "Här är jag Sofie P" bara för att jag skulle se honom. Sist jag kom till Linköping letade jag efter honom utan att se att han stod precis framför mig, så detta var för att skoja lite med mig angående den gången. Han vet hur man får mig att skratta för jag skrattade nästan hela vägen från stationen och hem. 
 
Idag jobbar pojken och jag har passat på att boka klippningstid till mig imorrn, handlat, städat en del i lägenheten och nu avnjuter jag en kopp finskt kaffe framför TVn och väntar på att han skall komma hem. När han kommer hem blir det matlagning, kolla på gardiner och inredning på webben och krypa upp i soffan och bara mysa. Eftersom jag kom så sent igår och han behövde lägga sig i tid på grund utav att han skulle upp tidigt idag blev det inte mycket tid tillsammans, får ta igen det lite ikväll. Har saknat honom som en tok eftersom vi inte setts på nästan en månad. 
 
Men ja, nu är man Linköpingsbo i fyra månader. Det ska bli väldigt spännande att se hur det går, speciellt den där biten med att vara sambo. Får nog räkna med att man går varandra på tårna ibland men det ska nog gå bra. Nu skall jag diska innan karln dyker upp :)
 
 
/Sofie

Nu kan jag brumma iväg på egen hand!

 
Förra måndagen gjorde jag teoriprovet för behörighet B och i onsdags körde jag upp. Båda gick väldigt bra och jag har nu körkort! Det känns fantastiskt skönt. Dock har jag inte haft tillfälle att köra något på egen hand eftersom jag inte har tillgång till egen bil och tiden har inte räckt till ändå.
 
Redovisningarna för det hemliga projektet i skolan är nu avklarade och imorgon (eller på torsdag) blir det till att fara ner till Linköping. Håller på att packa ihop min lägenhet nu så befinner mig i ett flyttlådekaos. Det ska bli spännande att bli sambos. Självklart finns en viss oro hur det ska gå, vem som blir galen på den andre först eller att våra rutiner/vanor skall krockas totalt. Det är faktiskt en ganska stor grej att leva under samma tak varje dag i fyra månder, förhållandet kommer kanske sättas lite på prov. Men innerst inne tror jag det kommer gå bra. Varje gång jag eller pojkvännen måste åka iväg när vi setts har de gjort ont och tanken att få vara med varandra varje dag och få vakna upp bredvid varandra varje dag känns fantastisk. 
 
Igår såg jag på Cancergalan och tårarna rann för fullt. Att lyssna på allas berättelser och se den smärta oh sorg de varit och är med om berör verkligen. Jag ringde in och skänkte 150:-, om alla hjälper till och drar sitt lilla (eller stora) strå kan forskningen kring cancer öka och fler kan överleva. 150:- är ju ingenting, det är en topp på H&M tex, och jag avstår gärna en tröja om jag vet att det kan hjälpa till i kampen mot cancer. Gör det du med, skänk en summa, liten som stor, till cancerfonden. Tillsammans gör vi nytta.
 
Nu skall denna fröken Persson fortsätta jobba vidare med sitt flyttkaos samt fixa lite kaffe. Ha en fin vecka och var rädda om er alla :)
 
/Sofie
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Körkortsplugg, hemligt projekt och sista köret i Sunne.

Hur har mina senaste dagar sett ut? Jo först skola till halv fyra och sen direkt hem för att plugga körkortsteori och ev. körlektioner. Jag är inte i mål ännu utan fortsätter att kämpa. Än så länge har jag hunnit med två körkosleprov här hemma på datorn idag, igår var det nog tre och dagen innan var det tre eller fyra. Jag ligger i nu för det vore så skönt att klara det på första försöket. Eftersom både skrivning och uppkörningen blivit framflyttad med över en vecka vad som först var planerad så är stressen stor för att hinna lära mig allt. Klarar jag allt på första försöket kommer jag att vara vansinnigt stolt, klarar jag det inte på första försöket så är det inte s konstigt utan då får jag fortsätta öva och försöka lyckas bättre på försök nummer två. 
 
För övrigt är det inte långt kvar nu på det hemliga projektet då det väldigt snart är redovisning. Provredovisningen är på tisdag och redovisningen inför företagets marknadsavdelning är den 28de om jag inte tänker fel nu. Tyvärr får jag inte berätta något eller visa något då det är sekretess på det men jag är nöjd över det arbetet som jag och min grupp gjort. 
 
Månaden börjar närma sitt slut vilket också betyder att det snart är dags för mig att lämna Sunne för fyra månader. Som jag skrivit (mer än en gång, förlåt) så är det dags för mig att fara till Linköping som min sista LIA-period. Det ska bli kul och jag ser fram emot det mycket. Självklart är jag nervös, men det ska bli kul. 
 
Nu ska jag diska och plugga lite mer teori. Kram
 
 
 
/Sofie